Idag har jag officiellt börjat banta. Jag är hungrig.
Nå... än har jag inte ätit mindre än vad jag brukar göra en vanlig dag, så det är säkert bara lite mentala störningar från min sida...
Beställde ett "bantnings-kit" från Nutrilett förra veckan, men det har inte kommit ännu. Så jag får utöva lite självdisciplin tills det kommer och försöka banta på egen hand. Beställde ju paketet för att det troligtvis är sååå mycket enklare att hålla sig till en diet när jag vet att jag bara får äta av det som finns i paketet och inget annat. Ska man försöka hålla reda på saker och ting själv så är det nog lätt hänt att man fuskar (känner mig själv).
Egentligen så kan jag ju bara säga att jag börjar med dieten den dagen jag får paketet på posten, men lika bra att börja direkt (oj gud vad jag blir hungrig bara för att jag skriver dethär!).
Nå, har iaf ätit en joghurt imorse (precis som vanligt), blev rätt förvånad när jag såg att den innehöll hela 160 kalorier! Om jag ska hålla mig till samma kalorimängd som i bantnings-kitet så får jag bara äta 830 kalorier om dagen! Det är ju ungefär fem joghurtar om dan! Vem överlever på sån svältdiet??
Nå, vill man vara fin... För att motivera mig själv lite så har jag skrivit upp vad jag ätit idag på en lapp. Ska fortsätta med det tills jag får mitt "mat"-paket (pulver räknas inte riktigt som ordentlig mat...).
Hittills är det 1 joghurt (160 kalorier) och en te-kopp (inget socker, 0 kalorier?).
Ska gå handla till butiken idag och se vad jag hittar för smaskigt (yeah, sure...) att äta till lunch.
Tur är ju i alla fall att man får äta hur mycket DUST man vill...
***
Återkommer....
***
Det är konstigt hur hjärnan kan lura en, och inte bara mentalt då, utan rent kroppsligt.
Idag har jag ätit väldigt normalt... Alltså, jag har varken ätit mer eller mindre, eller annorlunda mot vad jag vanligtsvis äter. Men ändå har jag varit hungrig sedan imorse.
Och igår kväll, innan jag gick och lade mig, var jag proppmätt för jag och HE-Man hade sett på några avsnitt av Carnivale och ätit muffins och druckit Pepsi. Så min hunger kan inte bero på att jag lider av näringsbrist från föregående dag.
Det är alltså bara mitt huvud som vet/tror att jag kommer att få för lite mat under den närmaste veckan och kör med auotomatinställning "Vräk i dig så mycket du bara kan" så att jag inte ska svälta ihjäl eller nåt i den stilen. Men hur kan min mage känna sig hungrig, när den egentligen är mätt? Den är ju full med mat.
Väldigt konstigt.
Måste sluta tänka på det bara, gör ju en sak som egentligen ska vara rätt hälsosam och bra till rena rama plågan.
Var hittar man "av-knappen" på huvudet?
(Om nån vet var den finns, kan ni var snälla och samtidigt berätta var mute-knappen på hunden är?)
Men nu ska jag sluta prata om mat och dieter. Dethär är ingen tråkig bantningsblogg.
Måste försöka hitta på nåt roligare att skriva om nu. Återkommer i ett nytt inlägg...
Förresten... visst ni att ordet "bantning" kommer från en gubbe som levde i 1800-tales England? Han blev berömd för sin viktnedgångs-metod som skapde stora rubriker då (vadå nytt fenomen??), han hetter William Banting.
Kul sak att bli berömd för/få uppkallad efter sig... jo...
måndag 2 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej
Kul att du vill vara med i tävlingen. Lycka till.
Jag blir hungrig bara jag läser om din nya diet, verkar tufft.
Vad roligt att ni är med!:)
Nä men vilken udda och gullig egenskap hehe!
Hihihihi!!
Känner igen det där!!!
Själv har jag nog börjat banta tusen gånger men jag är totalt karaktärslös så jag slutar alltid lite tjockare än vad jag var innan!!
:-)
Önskar dig en trevlig vecka!
Kram
Flisan
Jag har försökt minska ner mina måltider så inte min mage vänjer sig vid de gigantiska piortioner som jag kan äta vissa dagar, sen har jag lagt på med träning. Måste hända något snart. Vi sticker till Bali i sommar och då vill jag ha en ny snygg bikini, en som syns och inte som hamnar mellan valkarna.
Ha en fin dag och hoppas maten smakar.
Skicka en kommentar