Bortbyting?

Vad har hänt? Imorse såg han ju helt normal ut!!


Obs! Ni behöver inte vara oroliga, det är ingen bortbyting.

Skottland, igen! Och tur!

Jag och HE-Man har bestämt oss för att åka till Skottland igen. Vi var där på "bröllopsresa" förra våren och gjorde en rundtur från Edinburgh till Inverness, Loch Ness, Isle of Skye, snabbstopp vid Ben Nevis och så tillbaka till Edinburgh. Och vi körde bil. Själva.
Tänk det ni, två vingeltrattar som jag och HE-Man i en dyr hyrbil på Skottlans smala, ringlande vägar. I vänstertrafik!
Men vi klarade oss utan större missöden. Det enda som egentligen hände i trafikväg var att (dumma) HE-Man åkte fast för att ha rökt i hyrbilen då vi lämnade in det tillbaka. Rätt åt honom! Och det kostade honom (inte mig) 35 pund. Det var en dyr tobak det.

Och nu skall vi tillbaka. Men denhär gången blir det bara en kortsemester på fyra dagar och vi håller oss till enbart Edinburgh. Vi spenderade visserligen två dagar där på vår förra resa så vi har ju sett mycket redan. Men nog tror jag vi ska hitta förströelser så det räcker för denna resa också...
Men vad gör man med buskatterna och Korvhunden då? Katterna sköter sig själva rätt bra, sålänge de får friskt vatten och mat (och ombyte i lådan förstås), men med Korven är det lite värre. Jag tycker ju om bloggtävlingar jag... så kanske jag skulle ordna en tävling där första priset är att man får spendera tiden i den härliga hundens sällskap i fyra dagar?
Vad tror ni om det? Jag gissar på ett massivt deltagarantal.

Och vad gäller tävlingar, så gick jag faktiskt och vann en häromdagen. Titta här bara! Grattis, grattis till mig!
Nu återstår det bara för mig att fundera vad jag ska göra med min garnvinst. Men med tanke på att jag har en Räka i magen, som behöver kläs då den kommer ut så kanske jag skulle ta och sticka en liten Shrimp-suit?

Kvinnodagen + fastlagstisdag

Visst är det så att BÅDE kvinnodagen och fastlagstisdagen är idag?!

Undrar om man får köpa fastlagsbullar med bröst på då? Det hade ju varit lite intressant. Åtminstone för den manliga delen av befolkningen.
Och så rosa grädde med glitter på bull-locket istället för vanligt socker.

Har tillbringat lite tid på det smått hysteriska forumet på familjeliv.se på sista tiden. Finländare som jag är så har jag ju inte tidigare kommit i kontakt med "genustänket" som verkar köras stenhårt i Sverige. Det är många diskussioner om könsneutralitet, förbud på rosa och idéer om att man ska sluta kalla barn för han och hon och börja använda (det småfula) ordet "hen" istället. Ja.... visst har det säkert sina goda sidor, tyvärr verkar det vara de mest fanatiska och hysteriska aspekterna av genustänket som syns mest på forumen, och jag kan bara säga att jag inte är imponerad.
Jämställdhet i all ära, men om allihopa måste bära beige och grått, heta Kim eller Robyn och vara intresserad av samma saker (helst mansdominerade hobbyn och jobb, av någon konstig anledning) så ser jag liksom inte poängen. Men, men, man ska väl inte tro allt man läser på internetforum.

Och vad har det att göra med kvinnodagen då? Ja.... jag kom bara att tänka på vad dessa personer tycker om kvinnodagen..? Eller min idé med fastlagsbullar med bröst och rosa glitter, för den delen.

Dumklickande

Jag förstår mig inte på mig själv ibland.

Jag har en jättebra bok jag håller på att läsa. Verkligen bra. Jag har dessutom dubbelförstärkning vad gäller boken, så förutom att den är hemlånad från bibban i orginal-pappers-utförning så är den också nerladdad (helt lagligt, hm...) i ljudboksformat. Så jag kan välja mellan att läsa, eller lyssna. Väldigt praktiskt ifall jag plötsligt fick för mig att jag absolut vill diska samtidigt som jag "läser" min bok. Ett högst troligt scenario.

Nå, vad är det som är så konstigt med det? Egentligen ingenting. Så låt mig komma till det konstiga. Istället för att tillbringa min dag/kväll med att komma framåt i en story som jag vet att ger mig garanterad underhållning, så sitter jag istället och slöhänger på datorn framför ett allmänt idiotforum. Stup i kvarten uppdaterar jag sidan med mina favoritdiskussioner. För det kan ju hända att någon skrivit ett nytt inlägg under de 15 sekunderna sen jag uppdaterade senast!

Varför slösa bort sin tid på ett evinnerligt möss-klickande, krångel med nät-dongel (och där rök nätet för mig igen!) och obekväm sittsällning på hård stol, när jag istället kunde ligga i soffan och mysa med en bok som uppfyller alla löften om spänning, drama och romantik??

Jag måste vara knäpp.

Fascinerande!

Den som känner mig vet att jag tycker att Martha Stewart är något av en antikrist. Ja, så nu när det är sagt, vad mer kan man tillägga? Vad kan vara värre än antikrist?

Kanske någon som vill bli som antikrist?
Eller någon som försöker sitt bästa, men inte lyckas?
Eller någon som inte ens försöker särskilt bra, men hoppas att ingen ska märka, men alla gör det ändå, så man har liksom misslyckats dubbelt?

Jag har hittat den personen: Sandra Lee. Hon har tydligen ett matprogram på en amerikansk mat-tv-kanal. Råkade "ramla över" henne via diverse underhållande nätsidor (Regretsy -> Cake Wrecks -> Sandra Lee på YouTube)
Åååhh..... en ny hatkärlek är född. Sandra Lee, I love to hate you!
Sådär kort kan jag väl förklara att hennes koncept verkar gå ut på att "laga" mat utan att egentligen behöva göra nåt alls. Man bara öppnar burken med färdiggjord glasyr, inköpt i affär, och breder ut det på kakan man köpt på Lidl, typ. Och titta, vilken fin födelsedagstårta man bakat! Voila!

Titta bara på denhär videon, det måste vara en blivande klassiker.
Sandra Lee - No-Bake Love Cake
Vem vill inte ha en bröllopstårta dekorerad med kex som föreställer bröllopstårtor?

Denhär är ju också bra:
Sandra Lee - Baked Potato Ice Cream
Alla förstår väl varför man nödvändigtvis vill att glassn ska se ut som bakad potatis, eller hur?

Nä, nu tror jag bestämt att jag ska spendera de sista två minuterna av min kaffepaus att titta på ett sista klipp. Min systerson ska ju döpas imorgon, kanske jag kan hitta nåt bra tips på nåt riktigt fint lillasyster kan bjuda på till dopkaffet!
(Vet ni vad som också är fascinerande? Att jag först tänkte skriva "faschinerande", det ni...)

14 dagars returrätt

Ni vet väl att i dom flesta affärer så kan man lämna tillbaka grejorna man köpt så länge man gör det inom 14 dagar. Och om man handlar på t.ex. TV-shop så brukar man ju få till och med 30 dagars returrätt.

Kanske det är så att ju dyrare produkt destu längre tid har man på sig att ångra köpet?

Hur tror ni det är med äkta män då? Kanske man kan få 14 års returrätt på dom? Nå, 14 år är väl lite väl lång period. Det kan ju hända att den äkta maken ifråga redan är aningens "uppnött" då och inte får man ju lämna tillbaka saker på grund av att de helt enkelt använts sönder. Ungefär som att garantin inte gäller för normalt slitage.
Men säg 14 månader då? Kan man få 14 månaders returrätt på sin man?

I och för sig så räckte det ju ändå inte till. För i så fall gick min retur-tid ut igår. Fast ingenting har ju öppet på söndagar (eller jo, det har det ju visst nuförtiden), men om vi kör på det att ingenting har öppet på söndagar så borde jag ju rimligtvisw ännu hinna returnera HE-Man idag. Och om man inte kan få pengarna tillbaka utan måste byta till en annan man så kan jag nog tänka mig att lägga lite emellan och uppgradera honom till en nyare version.

Men å andra sidan så brukar det ju inte vara returrätt på saker som t.ex. underkläder och badkläder. Kanske det samma gäller äkta man? Jag menar, inte har jag ju använt honom som bikini heller, men ja.... you get my point? Så kanske det ändå inte är möjligt?
HE-Man kanske har tur och får stanna lite till i alla fall.

Men det beror nog bara på att returtiden inte gäller.

Huvudvärk

Usch, jag har huvudvärk. Eller kanske hårbottenvärk är ett bättre ord?
Jag har nämligen börjat ha mitt hår i en annan frisyr än tidigare. Fast "frisyr" är väl att ta i, jag har bara flyttat hästsvansen 10-15 cm högre upp på huvudet. Men det gör ont. Min hårbotten är inte vad med dethär.

Jag är ju förvisso håröm till det extrema, men det är som det är, min hårbotten tar sjukt.

Vilken värktablett ska man ta mot sånahär krämpor då?

Prickiga mänskor

Alla vet ju att det finns mänskor i alla möjliga färger. Ja, inte är vi väl gula, röda och vita heller, som det stod i barnböckerna då man var liten. Men ja, olika nyanser av brunt kanske. Eller 4 nyanser av brunt? Nä, dåligt skämt, ursäkta.
Nå, hursomhelst är vi ju allt från grisrosa till nästan svarta. Men var är alla prickiga mänskor då? Och var finns dom randiga? Jag har alltid tyckt att det är så tråkigt att mänskor inte har nåt mönster på sig, alltså som zebror, tigrar, leoparder osv. Varför kan det inte finnas några kamouflerade mänskor va? Det är ju så tråkigt... Och när filmen Avatar kom och man fick se det häftiga, blåa Na'vi-folket på pandora med alla sina mönster (och svansar hade dom också!) så blev det ju bara värre.

Varför kan inte vi få vara randiga och fläckiga? Det skulle ju vara mycket roligare då.
Förvisso så kan man ju göra sig prickig om man vill.... det är ju bara att gå tatuera in zebraränder då, om man känner för det. Men ja.... jag har då ännu inte sett några snygga, naturtrogna resultat.

Fast denhär var ju rätt häftig va?

Inte för att jag vet om blålila känns så naturtroget heller, men designen var ju rätt OK och tröttnar man så är det bara att låta håret växa tillbaka. Jo... om jag någon gång blir flintis så ska jag nog skaffa en sån.

Nå, när allt kommer omrking så finns det ju faktiskt prickiga mänskor. På riktigt alltså. Och jag är en sån. Ni skulle bara se mina ben just nu, efter en veckas grävande och jordskyfflande på gården har jag benen fulla med gulgröna fläckar och prickar. Så kanske dendär blålila färgen inte var så himla onaturlig i alla fall...

Elak kanin

Nattens konstiga incident:

Vaknade mitt i natten av att HE-Man låg och pep. Bara det kan ju verka lite märkligt, men det är inget direkt ovanligt, han piper och grymtar rätt ofta i sömnen då han drömmer mardrömmar. I vanlig ordning så pajade jag honom lite på kinden för att lugna ner honom. Det brukar funka fint, han slutar grymta/pipa och fortsätter sen sova.

Nå, Fröken Eko utdelar lite snällt och trösterikt paj, *paj paj* och som tack börjar HE-Man gnaga på mitt pekfinger...

Det var ju snällt.

Jag frågade honom va 17 han sysslade med, så han vaknade. Då passade jag på att fråga vad han drömt om. Svaret var "elaka kaniner på wc". Hmmm.... var det HE-Man som var en elak kanin, eller var det min hand som var en elak kanin?

Lat?

Jag brukar tycka att bloggar som aldrig ändrar utseende är så himla tråkiga. Jäkligt synd då att jag bara kan konstatera att min egen är likadan. Visst, ibland ändrar jag bakgrundsfärg och dendär bilden högst upp (finns säkert nåt fint namn för den också), men alla sidelement och widgets i sidospalterna ser precis likadana ut hela tiden. Samma bilder, samma placeringar.

Trist.

Men jag är den första att erkänna att jag kan vara lite slö ibland. Så jag orkar helt enkelt inte byta ut bilderna. Dessutom är ju de små, lurviga djuren så söta. Och så har man ju blivit lite bekväm av sig, till råga på slöheten. Det är ju lätt när sakerna alltid är på samma plats, man hittar ju det man söker och så.

Hur ofta brukar andra byte utseende på sina bloggar då?

En annan sak som jag kan skylla ifrån mig på är att jag har ändrat rätt mycket i kodningen på min blogg, så att jag skulle få in tre kolumner/spalter bland annat, men också på färgerna på textrubriker och sånt. Ja, så det är liksom lite extra jobbigt att ändra på det, jag måste gå in och läsa koder så jag börjar se i kors.

Kanske man borde sluta skylla ifrån sig på att "jag är bara så himla slö" och göra nåt åt saken istället? Det är ju så mycket andra saker som man också struntar i att ta tag i, bara för att det är så mycket enklare att säga att man är obotligt lat eller så. Hur lat är man egentligen, på riktigt? Och hur mycket är det som man bara, av ren bekvämlighet, skyller på sin påstådda lathet?
Men kanske det just är det som är definitionen av lat och slö?

Heja Runeberg!

Idag är det Runebergsdagen, så nu får alla finlandssvenskar äta runebergstårtor. Varför bara vi då? Jo, för det första så säljs dom väl nog inte annanstans än i Finland, och för det andra var ju Runeberg finlandssvensk, så därför är det bara vi som får äta dom.
När man går till butiken eller till bageriet och beställer runebergstårtor så får man inga om man inte kan beställa dom på svenska, så det så.

Njä, det var kanske en något modifierad sanning.... nog får väl finnarna köpa tårtor också.
Men Kirsi Virtanen får i alla fall ingen.

Jag har funderat lite angående denhär runebergstårtan (och ganska mycket angående Kirsi Virtanen också, men det är en annan sak). Egentligen är den inte så himla god, men man äter den för att det är runebergsdagen.
Sen ser den ju lite lustig ut också. Jag har alltid tänkt att dendär syltklicken på mitten ser lite ut som ett skalligt huvud. Typ en såndär munkfrisyr. Den röda sylten är den kala skallen som lyser igenom och så är sockerglasyren hårkransen. Och det passar ju bra ihop med Runeberg det då, för han är ju flintig på de flesta bilder man sett av honom. Titta bara på bilden nedan, visst ser man likheterna?

Det lär vara Runebergs fru, Fredrika, som hittade på Runebergstårtorna. Kanske hon hade sin mans kala skalle som förebild då, så att det verkligen ligger nåt vettigt i mina funderingar? Man vet aldrig...

Inredning-overkill

Har idag fortsatt vara inredig av mig och varit inne och kikat på en av mina favoritbloggar då det kommer till inredning, Husligheter. Jag tycker att det är en bra inredningsblogg som blandar olika stilar och inte gör mig snöblind (vitt, nött, vitt, nött, spets, ni fattar..?). Jo, hittade ett inlägg där som länkade tillbaka till denna sida. (Där hade vi mycket fram-och-tillbaka-klickande)

Lägger in en bild från sidan här, så ni som redan tröttnat på allt klicketiklick slipper gå in och kolla vad det är jag pratar om.

Tjusigt va? Det är tydligen ett kombinerat födelsedagskalas-befodransparty, typ. Alltså, det är faktiskt bilder från en riktig fest. På riktigt.

Det är ju verkligen übertjusigt, säger inte annat, men mera tidningsartikel-fint än verklighetsfint, if you get my point? Alltså det är ju inte bara det att damen som ordant festen ifråga sprungit runt i hela stans antikbodar och inhandlat gamla apoteksglasskålar (som kostat hur många §??), hon har också specialbeställt fortunecookies, godis, printat en massa tags å stuff och dessutom hängt upp varenda en tavla på väggen enkom för festen!

Helt klart en fråga om en brud med liiite för mycket cash i fickan och liiite för mycket tid över.
Vilken vanlig männsika skulle satsa så mycket tid, och pengar (!), på en fest? Ja, förutom alla Bridezillas på bröllopstorget då förstås. Men ja, på ett födelsedagskalas? Den festen kostade säkert lika mycket som jag tjänar på två månader. Får starka Martha Stewart- och American housweife-vibbar, verkligen...

Jag får ångest då jag tänker på det. Vilket slöseri. På allt.

***

Ja, sen så tänkte jag ju också den tanken "Ställer hennes man till med en lika maffig fest då HON blir befodrar?". Men sen förstod jag ju att det blir hon ju inte, för vad skulle hon befodras till? "Överste-hemmafru"? Det går ju knappast, såtillvida deras liv inte är som i TV-serien Big Love. Men det är ju amerikansk helylle vi pratar om här, så jag tror knappast det.
Hennes jobb är nog att vara hemma, hålla sig snygg och fräsch, hunsa köksan och pyssla med sina klipp-å-klistra projekt a'la Martha Stewart och sen stå i givakt med en drink på en bricka i ena handen och makens mystofflor i den andra, då han kommer hem från sitt viktiga jobb.

Mer ångest.

Märks det alls att jag känner mig lätt fördomsfull idag?

Jag vill äta kaka

Jag har tråkigt och känner mig omotiverad.

Just nu dricker jag te och tog för lite vatten i muggen, så teét smakar för sött. Funderar lite över min nya te-mugg. Jag hittade den på loppis, men har tyvärr ingen bild av den. Den kostade hela 4 €, vilket är ganska dyrt för en loppis-mugg. Men jag köpte den ändå. Dels för att jag verkligen tyckte om den och tänkte att en fin mugg på jobbet gör dagen lite roligare (lyckades alltså inte idag) och dels för att jag har för mig att den ska vara designad eller nåt. Ja, allt är väl designat på nåt sätt, ja förutom hundskit och sånt kanske, men om man ser när vår vovve bajsar så ser det nog ibland ut som ett konststycke det också. För att återgå till ämnet... min mugg.
Det fanns två på loppiset, en vit och en svart. Den vita hade en änglavinge istället för ett öra och den svarta hade en fladdermusvinge istället för öra. Gissa vilken jag tog?

Orkar iaf inte visa nåt foto på muggen åt er, men om nån känner igen beskrivningen och kan tipsa mig om tillverkaren så hade det varit kul. Jag vill ju veta om jag fyndat eller ej. Om jag inte minns helt fel har jag sett bilder på dessa muggar på typ nån blogg för ett år sen. Tror det är svensk tillverkning. En liten ledtråd kan vara att det står "SR" i botten på muggen.

Har kikat in på flera andra bloggar under dagens kaffepauser och matpauser (...). Jag undrar lite varför inte JAG kan vara nån jätteberömdis-bloggare som får nomineringar och masa cääsh tack vare att folk vill göra reklam på min blogg. Men om man vill bli blogg-kändis så måste man väl nog vara lite mer konsekvent än jag är. Kanske hålla sig till nåt skilt tema, typ inredning, mode eller snoriga ungar. Tyvärr är ju jag inte särskilt konsekvent av mig utan yrar om det mesta. Vilket ju inte är så lyckat då...

Men jag kan ju göra ett försök på att vara lite inredig. Vad tycks?

Jag pimpade om min jul-blomkorg. Tyckte det såg lite för juligt ut med granris, kottar och rosetter i den lilla korgen, men då jag plockade bort allt så såg den lite ledsen och tom ut. Funderade ett tag på vad jag kunde klämma in och valet föll på den lilla kitsch-vovven från loppis. Så nu har julkorgen blivit en hundkorg. Snyggt va?
Snart blir jag nog berömd.

Fast innan det händer får jag väl nog lov att försöka försörja mig på nåt annat sätt, dvs. back to work. Téet är slut, jag vill ha kaka och mitt rum luktar fisk.
(Enligt bantnings-dieten fick jag äta ångkokt fisk till lunch *urk* Det blev rökt sik istället, men nu osar kontoret p.g.a. kadavret i min roskis (=skräpkorg))

Just det jo

Ja, jag lovade ju i förra inlägget att jag skulle motbevisa alla rolighets-påståenden jag fick. Så det är väl upp till bevis nu då.

Jojo sa följande:
1. Festkvällar är inte dåligt för det sociala anseendet, tvärtom ju! Man ska väl framstå som hipp och skoj, inte tråkig hemmasittar vuxen, fy!
Jo, men om ens kunder från arbetet ser en i dyngfyllan på krogen så är det kanske inte så himla bra för det sociala anseendet. Och alla vet ju att en festkväll inte är komplett förrän du är stupfull (och således också gör bort dig själv = mycket dåligt), för det finns ju inget tråkigare än en nykter kväll på krogen, där alla andra är fulla. Usch.
Vilket ger oss slutsatsen att roliga festkvällar är dåliga och bra festkvällar är tråkiga.
2. Har du nån aning om hur mycket man måste städa innan städerskan kommer? Jisses, fråga mina ungar.. "Städa nu för h-e, städerskan kommer imoron!" Så man tar i för hela slanten, då man hysteriskt plockat upp ALLT kommer nån o gör det sista åt en, som torkar golv och dammsuger = perfekt!
Dvs städerska = dunder motion + inga pengar kvar till godis + motion i form av en rask timmes lång promenad då städerskan domderar hemmet!!!
Ja, men om man måste säda innan städerskan kommer så förtar det ju hela nöjet med att slöa på soffan samtidigt som man beskådar någon annan som arbetar i sitt anletes svett. Vilket leder till att städerska är dåligt, för du får ingen motion. Om det då är bra med städerska för att man motionerar då man städar före proffset kommer, så är det ju inte samma grej längre! Vilket leder till att det inte är roligt!

Andra förslag hon hade:
renovering light - du har säkert köpt en massa saker inför light-renoveringen = miljöbelastning och hål i plånkan, roligt men dåligt
ommöblering - du blir svettig och trött och osams med din stackars pojkvän/sambo/man som måste bära alla soffor, dåligt och inte ens kul (om man börjar bråka)
inrednings saks swap - du konstaterar att alla dina egna grejor är så fula att ingen vill swappa med dig, så du blir ledsen = inte roligt och därför dåligt
julklappar - konsumtion = samma som i inredning light
födelsedagspresenter - samma som ovan. Ev bra om du är mottagaren, men oftast är ju presenterna välmenande men dåliga, så det kan inte heller räknas som roligt, eller hur?
lön - du måste ju JOBBA för att få den, need I say more?
pengar - samma som ovan, plus att folk blir giriga och allt som följer med det
gott och rent samvete - du kan bara ha ett gott och rent samvete om du lever ett präktigt, propert och syndfritt liv = boooring = inte kul
en finne på nån annans näsa - skadeglädje är ju kul = roligt, men du måste ju själv se på snusket = dåligt
ny kamera - roligt, men glädjen förtas snabbt när vi konstaterar att vi betalat massor för enmassa funktioner som vi aldrig kommer att behärska = dåligt

Där ser ni! Endera är sakerna egentligen inte roliga alls, i grund och botten, eller så finns det någon dålig baksida med dom. Nu blev dethär inlägget redan så långt, att jag får lov att ta resten av argumenten imorgon.

Och bara så ni vet, jag är väl egentligen inte sååå himla deprimerande av mig. Men vad gör man inte för att bevisa sin poäng?
(kan man ens säga så, eller blir det ett svengelskt uttryck, to prove ones point, ni vet)

Observationer

Jag har några intressanta observationer som jag vill dela med mig av.

• Idag är sista dagen min utlottning är öppen. Imorgon blir det dragning!
• Igår hittade jag en korv i butiken som hade hela 8% kött i sig, wow!
• Nu är 95% av mina julklappsinköp klart.
• HE-Man kom just hem med 9 sikar, 10 abborrar och 2 havsöringar, egenhändigt fiskade.
• Och så var det en sak till, men den har jag glömt bort.
• Jo just det, det har snöat! Men bara lite.
  

Den perfekta julklappen

Jag är slö och orkar inte blogga. Men titta vad jag hittade på nätet! Måste bara dela med mig!

Alltså är det inte den perfekta julklappen??
Vilken flickvän/fru/dotter blir inte extremt glad av en sån omtänksam julklapp? Perfekt!

Kan riktigt känna hur glad jag skulle bli när jag öppnar min julklapp, "God Jul" står det på paketet, och inuti ligger det ett presentkort på en bröstförstoring. Åh vad det skulle värma i hjärtat... Det skulle ju inte alls kännas som en bekräftelse på att ens älskade inte tycker att man duger. Inte alls.
(märkväl, annonsen är faktiskt allvarligt menad)

Det enda jag saknade var annonsen om penisförstoringar. Var hittar jag den?

***

Angående den utlovade tävlingen, den är på gång. jag är bara så slö. Men om nån nu har vägarna förbi här idag, kom in pånytt imorgon. Då lägger jag upp tävlingen vare sig jag fått fixat en tävlingsbild eller ej.

Tecken på välstånd...

Kom på en sak, när jag sitter och försöker att mentalt fly radioterrorn på jobbet med att sk*ta i kaffepausen och istället äta godis och slösmurfa på skvallersidor. Där hittade jag ett bildspel med kändisbrudar med sixpacks. Ja... alltså inte såna som HE-Man brukar köpa i matbutiken på fredagarna, utan såna man har på magen.

Jag har ett jättesnyggt sixpack, tyvärr syns det inte p.g.a. allt fläsk som också finns på magen.

Nå, hursomhelst... Jag började fundera på detdär med magrutor och sånt. Det kan ju i princip vem som helst skaffa, men det kräver nog rätt hård träning (och kanske lite hälsosammare kost också?) och hård träning kräver massor av tid. Hur 17 skulle jag ha tid att träna så att jag såg ut som en kändis?
Hur 17 har dom tid? Men, det hör väl till deras arbete att de ska vara snygga och vältränade, så de räknar väl detdär till vanlig arbetstid. Sen är de ju säkert också snuskigt rika och har RÅD att ta sig dendär tiden.

Så då kan man ju alltså dra slutsatsen att magrutor är ett tecken på välstånd. Du har råd att ta dig tiden att träna i femtielva timmar om dagen. Dessutom har du säkert råd att äta en lite hälsosammare kost också, eftersom dom flesta vet att tyvärr så är Euroshoppers halvfabrikat från Armenien billigare än närproducerad mat.

Tänk då på hur det var FÖRR. För var det ju i princip tvärtom. Om du var muskulös och solbränd så måste du ju ha arbetat ute dagarna i ändå och det gjorde ju inte förmögna personer. De satt inne, alternativt ute under ett parasoll, och gjorde så jävla lite som möjligt. Så då var dom vackert bleka och småmulliga.
Men vem är det nu som sitter inne, borta från all sol, och gör så lite som möjligt? Jo, kontorsråttor som jag. Blekfeta, krokryggiga och närsynta av allt datorknapprande. Om jag reste tillbaka en sisådär 300 år i tiden så hade jag säkert varit värsta skönheten med mitt vita fläsk och så.

Kanske man då kan dra slutsatsen att skönhetsidealen egentligen bara är en statussymbol. Du vill inte vara vacker, inte direkt, du vill se ut som dom rika gör. För det är väl i princip det vi vill? De rika ser ut på ett skillt sätt p.g.a. sina pengar. Förr valde de att inte göra nåt, för de betalade (/tvingade) andra att göra arbetet åt dom, nuförtiden så är det dom som har råd att "arbeta", typ... och så vill vi se ut som dom. Skönhetsideal eller statussymbol? Vill vi se vackra ut, eller vill vi se rika ut?

Jag tror jag ska bestämma mig för att allt är en konspiration för att hålla oss fattiga råttor kvar nere i fattigdomsträsket, så att de kan fortsätta gotta sig åt sina cash. Därför ska jag revoltera mot förtrycket och bestämma mig för att blekfeta datanissar är det hottaste som finns!

Neeeeeeeej, jag är inte dööööööd...

...bara lite frånvarande.

Jag och HE-Man ska ju ha "bröllop" i helgen, så jag har haft lite fullt upp. Och på tal om puckon, pucko jag som bokat in alldeles för mycket saker till denhär veckan. Men... det hjälps inte, gjort är gjort och nu får jag bara stressa med inte en utan tre olika saker, typ.

Nå, jag vill ju inte ha någon fjantig "bröllopsblogg" så därför besparar jag er från mina festbestyr.

Men nu är jag här igen. Dock la jag märke till att det löns lite att vara borta ett tag. Jag har ju så himla många kommentarer på senaste inlägget. Som att jag var nån kändis, Blondin-Bella watch out! Here I come.
Jo... säkert.
Och vill man ha många kommentarer så finns det säkert bättre taktiker att använda sig av än att vara borta en vecka i gången.

Ja, ja vi skiter i det nu, tråkigt samtalsämne.

Först ska jag iaf lämna en hälsning till min svåger (you know who you are (förhoppningsvis!)). Jag fick ditt textmeddelandet du skickad i förrgår. Men jag låg redan och sov när jag fick det, så jag såg det först igår morse och då hade jag ju inget recept med mig till jobbet ju... Och så glömde jag ringa dig igår.
Men du ska få limpreceptet, it's on the way. Du kan fast ringa mig ikväll så jag itne glömmer bort dig igen.

För er som inte fattar vad detdär var frågan om så kan jag säga att jag är sk*tdålig på att svara på textmeddelanden, speciellt såna där folk vill ha limprecept av mig. Speciellt.
Men, det är på kommande....

Jo, kanske jag borde lämna en hälsning till HE-Man också?

"Hej, hej" *vink vink*

Han undrade varför jag inte skriver nåt här längre. Men HE-Man! Det är ju för att jag varit fullt upptagen med att baka tårtor till vår fest juh! Men igår, då jag måste jobba, var HE-Man faktiskt en väldigt duktig pojke och städade köket, lagade mat OCH bakade en tårta! Tänk det!

Nå, ni märker väl att jag känner mig lite allmänt flummig, så nu ska jag sluta flumma och tävla lite istället. Sen kanske jag ska jobba lite också. Kanske.

Pucko Lulu, eller?

Försöker sy lite samtidigt som jag har på tv:n i bakgrunden (bättre sällskap än inget alls).
Det som erbjuds är bl.a. Äntligen Hemma.

Tycker inte programmet är särskilt bra längre, men tittar på det iaf idag. Det är ju mest bakgrundsunderhållning så...
Så kom hatfavoriten Lulu Carter i rutan. Det är nåt med henne liksom... kan inte riktigt med henne. Nå, hursomhelst så tyckte jag hon kläckte ur sig nåt riktigt puckat idag.

Hon inredde ett rum i New England stil och förklarade samtidigt lite bakgrunden bakom uttrycket "New England", då det kommer till inredning alltså.
Hon sa nåt i stil med att man i USA vill härma engelsmännens inredningsstil, som består av mycket antikviteter och bjafs, men att man gör det på ett nytt, fräscht sätt. Därav namnet "New England".

Frågan är då denna, vem är mest puckad? Jag eller Lulu?

Jag har alltid trott att inredningsstilen och -namnet "New England" kommer från det geografiska området New England på USA's östkust. Dvs. lite marint, nött, men ändå ljust och fräscht. Det är helt enkelt en inredningsstil som är väldigt typisk där och så har stilen fått sitt namn från geografin, typ. Ungefär som man säger att man kan ha "orientalisk" inredning.

Please, where's the experts? Nån som kan komma med lite riktigt fakta och rätta svar?

Who wins the title "dagens pucko"????

Jag tror att jag är utsatt för rasistiska påtryckningar

Då jag körde till jobbet imorse så hörde jag på jobbet att man har lite problem i Indien. Det är tydligen så att det saluförs blekningsmedel för huden där, så att dom mörka pepparkaks-indierna ska kunna bleka sin hy till en vacker, nordisk skönhet.

Tidigare så har denhär reklamen tydligen enbart riktat sig till kvinnor, men nu har man börjat saluföra blekningsprodukten också för män (Men ve och fasa! Sånt ska väl inte män behöva tänka på? Yttre skönhet är väl endast kvinnor belastat, eller?)
Indiens regering har, hursomhelst, blivit upprörd över denna reklam och menar att den har rasisitiska undertoner, då de mörka indierna ska behöva bleka hyn så att de blir lika ljusa som västerlänningar, för att kunna skaffa ett bra jobb, hitta en bra partner etc. Ja, det säger väl sig själv att det knappast är tvång på kemiskt blekt hy för att få ett jobb i Indien, men jag antar att det är nåt sånt som man försöker visa i reklamen, så som reklamer gör.

"Smörj in dig i våra väteperoxid-kräm och bli ljus och fin! Den brännande sensationen i hyn härstammar inte alls från de farliga, kemiska ämnena som förstör din kropp, det är... hmm.. typ kemisk peeling, jo! Det är BRA! Dessutom luktar det gott, visst!
Och när du gör detta så vill alla ge dig jobb, alla män/kvinnor (valfritt) vill kyssa dina fötter! Du kommer att få löneförhöjning, då du sparar åt ditt företag eftersom de kan använda din bleka hy som en solreflektor som speglar in solljuset så de sparar in på belysningkostnader!"

Ja, ja... nu snurrade jag ju iväg OT igen. Men ni fattar kanske den huvudsakliga poängen?

Nå, Indiens regering tyckte i alla fall att dethär var lite rasisitiskt och skulle ge Indierna en dålig självbild och få dom att inte vara nöjda med sin indiska, mörkhyade skönhet.

Men hallå!!!
Jag då?

Ja, jag bor ju inte i Indien, men kan inte MIN regering se efter MIG lite också då? Va?
Hela sommarhalvåret blir man ju bombaderad med reklamer för brun utan sol-krämer, solarier, bilder som visar vackra, solbrända människor etc. Alltså saken är ju den, att sannolikheten för att jag någon gång ska bli "fräscht solbrun" är ungefär lika stor som att valfri indier plötsligt skulle blekna en par-tre nyanser.
Hur rasitiskt är inte det? Duger inte min bleka skönhet? Någon som någonsin hört fraser som "hennes mjölkvita hy" och sånt? Det lät fint va? Men varför får jag inte sitta och vara nöjd med min blekfisighet då? Dumma rasister som tycker att jag borde se ut som en mexikan eller nåt! Fy skäms!

För att då återgå till Indien. Är problemet då verkligen det att man vill bleka sig för att se ut som en västerlänning (?), eller är problemet det att reklamen nu också börjat rikta sig till män?

Är det märkliga det att ljushyade gärna får försöka se ut som andra, men om andra försöker se ut som ljushyade, då är det rasistiskt? Eller är det konstiga det att det är helt okej för indiska kvinnor att behöva ändra på sitt utseende och få dålig självbild p.g.a. reklam, men när det börjar röra sig om MÄN som borde ändra på sitt utseende, då är det fel...

Eller har Indien helt enkelt en mer omtänksam regering än vad vi har?

Hursomhelst så tror jag bestämt att spray-tanning är smygrasistiskt nu, så det så!