Vägsniglar... och HE-Man pratar porr

Jag håller på att bli tokig och det är INTE mitt fel.

Det är den dumma bloggens fel. Jag har inte ens hållit på i en vecka ännu, va? Men hela tiden när jag är hemma så tänker jag "Å, dethär ska jag skriva om i bloggen", eller "Var är kameran...var är kameran!"

Ja.... patetiskt. Jag hade ju aldrig tänkt börja blogga. Det var ju töntigt. Men... jag har väl aldrig påstått att jag inte är lite töntig själv heller så... eller barnslig... Tvärtemot så har jag o HE-Man många gånger konstaterat att vi faktistk är väldigt barnsliga. Båda två.

HE-Man är nästan så barnslig att han är som ett barn ibland. Som den gången när han skulle koka mannagrynsgröt.

Jag hade väldigt noggrannt instruerat honom i mannagryns-kokets ädla konst.

"Man måste röra om i bottnen hela tiden!" sa jag.

"Ja, ja" säger HE-Man.

Jag går i (o)trygg förvissning ut ur köket och bänkar mej på vardagsrumssoffan för att slöglo på tv medans gubbskrället fixar mat.

Efter en väääldigt liten stund kommer någon in i vardagsrummet, vem kan det vara?? Ja, eftersom ingen annan förutom jag och HE-Man uppehöll oss i lägenheten var det ju förståss HE-Man, som ställer sig och dansar en lite ful-dans framför tv:n bara för att retas.

"Vem rör om i gröten" frågar jag.

"Jag!" Svarar han glatt, dansar lite till och skuttar sen (ta det bokstavligt, han skuttar ofta!) iväg till köket igen.

Gröten blev bränd. Kastrullen blev förstörd (det var en gammal emaljkastrull som blev ful-brun iställt för vit i bottnen). Ingen god mat den dagen...

Så går det när jag och HE-Man ska försöka att inte vara barnsliga.

***

Jag blir lätt arg. Eller kanske inte arg. Men IRRITERAD. Senast för en liten stund sen var jag väldigt irriterad på saker i största allmänhet. Tror dagens irritation bottnar i a) en vägsnigel imorse och b) en person som jag inte kan få tag på eftersom denna inte svarar på mail och har telefonen kopplad till sin fax (att döma av de konstiga pipen i luren!).

Jag HATAR vägsniglar. Jag hatar mycket saker. Ofta, om jag blir väldigt arg, så ropar jag "Jag hatar allting!" Så nuförtiden om jag säger att jag hatar nåt så svarar HE-Man alltid kolungt "Ja, men du hatar ju allt du". (Men det är faktiskt inte bara jag som gör det, hade en kompis som berättade en lite dråplig mitt-husdjur-rymde-historia, som hon avslutade med "Och så stod jag där ute och ropade "Jag hatar allting!"" (får man sätta två " efter varandra sådär?)).

Men för att fortsätta med vägsniglarna...

Jag hatar vägsniglar. En vägsnigel är en dum-bilist som kör alldeles för sakta och inte låter folk köra förbi. Vägsnigel efterföljs ofta av en vägmask. Det är fenomenet som uppstår bakom vägsnigeln, då första bilen efter snigeln inte vågar köra om. Varefter följande bil har två bilar den måste köra om samtidigt och inte heller vågar köra om. Sen blir det tre, och fyra osv.

Imorse hamnade vi bakom en vägsnigel. Den körde 60-65 på en 80-väg. Och det var verkligen inte så halt. Dom gör ju så att man blir försenad till jobbet!

Jag sa till HE-Man att om jag kunde så skulle jag gå ut och slå vägsnigel-bilisten på käften. Bara sådär. Pang bom. För jag blev stööörd av den. Och sen skulle jag göra samma sak till chauffören i bilen direkt efter snigeln, som gjorde så att det blev en hel mask.

Inget snack, bara en knytnäve på näsan. Inte ta sig tid att fråga varför dom sölar, då kan man ju börja tycka synd om dom och ångra sig. PANG BOM, istället bara...

"Vad du är aggressiv" sa HE-Man då.

Men HE-Man var också stöörd.

***

Igår hade jag och HE-Man en annan bildiskussion, det var på väg hem från jobbet. Efter lite allmänt om-och-men prat så kom vi in på porr.

"Porr är som när man är snål (sugen, alltså) på en hamburgare, men istället för att få en hamburgare får man titta på en video där en gris slaktas" sa jag. Väldigt klokt.

"Mmmm" höll HE-Man med "Så är det"

Men... han är ju en karl trots allt.

***

Vad folk kan vara svåra att få tag på. Ännu en sak som irriterar mig idag!

Att man efter 10 dagar inte har orkat svara på ett mail! Och när man försöker ringa så är telefonen kopplad till faxen. Så hittar man en annan nummer där signalerna går fram och nån äntligen svarar. Ja... då visar det sig att det var hemnummern och det var ett av barnen som svarade, "H*n är inte hemma ännu, slutar arbeta efter fyra".

Ja, efter många om och men kommer man äntligen fram på en annan telefonnummer, men inte då heller nappar det. "Nä, h*n är inte här. H*n har slutat redan och åkt hem".

Lämnade ringbud. Hoppas personen orkar dra sig till telefonen och ringa upp då, innan nästa månad!

***

Nu ska jag surfa vidare och se om jag hittar nåt som muntrar upp mig lite. Fick ju i alla fall tag i någon, efter alla vedermödor. Kanske jag hittar nån rolig tävling att vara med i..? :D