Kläder och miljö

Jag handlar inte kläder så riktigt ofta, faktiskt.
Tror att det kanske har att göra med att vi inte hade så värst mycket pengar när jag var yngre och bodde hemma, innan jag själv skaffade jobb och började tjäna egna pengar. Det där med att shoppa som tidsfördriv har helt enkelt aldrig varit nåt som jag gjort. Till en början för att det inte fanns pengar till det, men senare för att jag aldrig känt nåt behöv av det. Kanske för att bristen på pengar gjorde att jag helt enkelt inte blev uppfostrad på det sättet.

Visst tyckte man det var jobbigt då, då alla kompisar fick nya kläder, saker och de senaste "it"-prylarna titt som tätt. Men idag är jag j*vligt tacksam över min uppväxt (Tack mamma!). Jag ser det till exempel inte som en självklarhet, nästintill en mänsklig rättighet, att få åka utomlands på semester minst en gång i året. Det är lyx, som man kan unna sig ibland, OM man har råd och tid.
Extra märkbart blir kanske min inställning/uppfostran/whatever då jag tittar på Lyxfällan. Att folk kan anse att de liksom bara genom sin existens har gjort sig "förtjänt" av lyxkonsumtion, exempelvis Thailandsresan varje vår eller att alltid äga senaste modellen av bästa datormärket.
Förvisso är ju inte alla lika köpgalna som folk i Lyxfällan (tur är väl det), men nog känns det lite snedvridet ändå ibland när de räknar om sina budgetkalkyler och alltid reserverar minst 500 kr i månaden för klädinköp. Men vadå... måste man verkligen köpa nya kläder VARJE månad, tänker ju jag. Okej, det är väl kanske tänkt som att ibland behöver man en ny vinterjacka, eller ett par nya skor, som kanske kostar mer är 500 kr och den summan är egentligen bara ett slags medeltal över det man får handla kläder för per år. Men ändå. Jag tycker att 500 kr per månad är ganska mycket pengar på kläder. För har man liksom inte hela garderoben full med kläder ändå? Knappast nöter man ju upp ett par skor, en jacka och/eller en tröja varje månad?

Jag blir liksom lite förvånad, eller kanske jag bara är för naiv helt enkelt. Jag trodde ju att då man köper kläder så inhandlar man nåt som man verkligen gillar och så använder man det tills plagget är "slut". Nog kan jag ju erkänna att jag själv gjort vissa impulsköp då och då, eller att man köpt nåt som man kanske redan i inköpsskedet visste att är något av en säsongsvara och inte kommer att "duga" längre än ett halvår. Men de inköpen hör verkligen till undantagen

Jag har verkligen svårt att förstå hur någon kan tycka att det är liksom helt normalt och OK att köpa nya kläder varenda jäkla månad bara för att använda dom någon enstaka gång.
95% av kläderna jag köper så köper jag för att de passar mig, de passar min stil och jag tycker om dom. Då är deras trendighet den minst viktiga faktor, och faktiskt, om du köper nåt som verkligen är DU, då märks det liksom inte heller så mycket att plagget kanske är 2-3 år gammalt och inte av senaste snitt, för det passar ju dig och din stil ändå.
Men tydligen är det inte så som många (de allra flesta?) tänker.

Det är ju liksom inte bara en fråga om den egna ekonomin, för var och en skall ju i slutändan själv avgöra vad de anser är viktigt att sätta pengarna på. Jag kanske tycker att det är väl spenderat att spara och åka på en resa när jag har råd, andra kanske tycker att kläder, image und so veiter är jätteviktigt. Men då det kommer till tok-konsumtion så är det ju inte bara den egna plånboken som får lida. Så då blir det liksom bara så fel...

LotusEco är en affär och webbutik som säljer ekologiska kläder. Under rubriken Rättvis tillverkning på deras hemsida har den lite text och några videon som jag tycker alla borde ta sig en titt på. Det sätter saker i lite annat perspektiv tycker jag. Efter att ha sett Dokument utirfrån: Modets offer (finns tyvärr inte längre på SvtPlay, men man hittar den också på youtube), så började jag fundera ännu mer på det här vanliga kläder vs. ekologiska kläder och har bestämt mig för att i mån av möjlighet börja köpa ekologiska kläder istället för "vanliga". Speciellt viktigt tycker jag det är då det gäller barn. För förutom det som arbetarna som odlar bomull, färgar tyger etc. utsätts för, så påverkar ju alla äckliga kemikalier faktiskt oss själva som köpare. Rester av bekämpningsmedel, färger och diverse ytbehandlingskemikalier etc. finns ju kvar i kläderna, det som vi sätter närmast vår hud. Kroppens största organ som suger i sig av äckligheterna rätt in i våra kroppar. Och detta ska jag ikläda mitt barn!
Never! Hittills har jag dock köpte återanvänt till Jomsbert till ungefär 98%, men nu ska jag försöka att anstränga mig ytterligare lite mer. Återanvänt eller ekologiskt för hela slanten är målet!

Fem minuter!

Om fem minuter startar Earth Hour, då "måste" jag släcka lamporna.

Men vad händer om jag behöver gå på wc under den timmen? Måste jag sitta där i mörkret då? Bäst att få såna ärenden avklarade innan klockan blir halv då.

Bråttom, bråttom!

En gris

Jag tittade på flera miljö-/klimatprogram på tv igår. Började igen att fundera på en gammal idé som jag hade med en kompis. Så jag tror att jag, helt allvarligt, ska ta och skaffa mig en gårdsgris. När det blir vet jag inte. Vi måste nog fixa upp "föise" (dvs. fähuset) på gården först. Just nu är det rätt fullt med flyttsaker + att det är rätt förfallet.
När vi köpte gården så hade jag tankar på att ha hästar där i nåt skede. Den tänken finns nog ännu kvar, men just nu känns det som att jag inte skulle ha tid med att mata, städa upp efter och framförallt motionera en häst. Men en par grisar kunde jag väl städa upp efter och mata med matrester (man får göra så om det är en hushållsgris har jag för mig).

Tanken var att jag och min kompis skulle ha varsin gris. Då har de sällskap av varandra och så kan man hjälpas åt med skötseln, ifall man t.ex. vill åka på semester. Sen när min kompis själv skaffar hus å gård så kan vi turas om och ha grisarna hemma hos mig vartannat år och hos henne vartannat. Men, det får man ju se sen hur och OM det blir nåt.

Det skulle nog vara hemskt att äta upp Nasse. Det erkänner jag. Jag skulle säkert gråta som en, ja, som en gris den dagen Nasse åker iväg till slakt. Men bara för att jag inte ser att grisarna åker till slakt så betyder det ju inte att min påläggsskinka ändå inte varit en lite Nasse den också, som åkt iväg till en säker död.
Om jag vill äta kött så får jag väl själv ta ansvar för att min mat har det bra så länge den lever. För vegetarian lär jag aldrig bli, tyvärr. Julskinka är för gott.

Närproducerat och garanterat ekologiskt kött av glada grisar. Kan det bli bättre?

En glad gris och en ful gris

Ja just det ja....

Nu på lördag ska är det ju Earth Hour, om någon missat det (och här kommer Fröken Eko fram och viftar med pekpinnen!). Här i Finland kommer Earth Hour att starta kl. 20.30 och pågår då alltså fram till 21.30. Dvs. mitt i bästa tv-tid *he he*

Så, vi släcker lamporna, men bänkar oss framför tv:n istället?

Nä! Jag tänkte nog vara snäll och stänga av tv:n också. Nu har jag dessutom varit riktigt duktig och gått och anmält mig på Earth Hours hemsida, så då kommer dom att skicka ett mail åt mig och påminna mej om hela jippot.

Kan ju kanske kännas lite löjligt och onödigt att släcka lampan i en timme. Det är ju bara jag, och bara för en timme. Men om det är väldigt många som tänker så, ja, då kanske det börjar märkas nånstans? Så... jag tänker släcka lampan, och tv:n.... ja, jag tänker till och med ta det så långt att jag tror jag stänger av datorn med!!! Vilken enorm uppoffring!

Jag får väl förbereda mig med en bok och lite ljus istället då. Och godis *nam nam*

Hmmm... nån som hört talas om fenomenet med baby-boomar efter strömavbrott? Tror ni att det kommer att födas en massa Earth Hour bebisar om ca nio månader då?
Jord-bebisar...

Nån som känner för att skaffa en liten jord-bebis?

Men då ska vi också komma ihåg att om man vill vara lite MMB i största allmänhet, så ska man ju inte skaffa för många barn heller! Glöm inte det!
Allt ska vara med måtta...

Fröken Moraltant

Idag känner jag mig inte lustig och rolig alls.

Idag känner jag mig moraltantig.

Idag ska jag göra skäl för mitt bloggnamn och verkligen vara Fröken Eko, ända ut i de tangentbordsknapprande fingerspetsarna.

Läste ett blogginlägg förra veckan där man funderade kring ett uttalande som en man vid namn Jonathon Porritt lär ha gjort. Mannen ifråga var, enligt denhär bloggen, den brittiska regeringens miljörådgivare.

Nu skulle det ju vara enkel sak för mig att kolla upp mannen + hans uttalanden, men grejen är den att det är egentligen inte så väsentligt (för mig) huruvida han har sagt detta eller ej. Det var tanken som jag lämnade att fundera på, och den finns kvar oberoende vad gubben sagt eller inte. Därför orkar jag inte lägga in några direktcitat etc.

Hursomhelst, för att återgå till det som då verkligen är väsentligt. Det som herr Porritt ska ha sagt är det att det är oansvarigt, med tanke på miljön, att skaffa mer än två barn.

Bloggförfattaren tyckte att dethär var hemskt och fick många medhåll. Man tyckte att det var förskräckligt och att människovärdet glöms bort osv. osv.

På ett sätt kan jag förstå att folk blir chockade över en sådan tanke. Att någon ska komma och berätta till en hur många barn man får skaffa, det är ju att blanda sig i privatlivet. Det känns liksom att det går över gränserna på vad andra får bestämma om/över en.

Jag kan förstå att det känns rätt... magstarkt.

Men tyvärr så tror jag att det skulle vara en rätt bra, om än, drastisk åtgärd.

Saken är den, att min uppfattning om miljö, befolkningsmängd, naturresurser etc. är den att vi helt enkelt är för många människor.

För tillfället lever det närmare 7 miljarder männsikor på jorden. Läste nånstans att det är mer än det sammanlagda antalet männsikor som NÅGONSIN levt på jorden. Kan man ens föreställa sig så stora siffror? Sju miljarder.... och det är inte bara den största befokningsmängden någonsin, utan faktiskt mer människor än det någonsin tidigare har levt, över huvud taget!

Exakt hur man räknat ut dethär vet jag inte, men det ger ju ändå en lite fingervisning om hur många människor vi faktiskt är.

Samtidigt så har man i västvärlden säkert bättre levnadsstandard än man någonsin tidigare haft.

Då börjar man ju fundera... hur går dethär ihop?

Hur kan vi vara så många människor som lever så bra, använder så mycket resurser, och ändå räcker det till till allihopa?

Det är där ekvationen inte riktigt bli +-noll.

Största delen av världens människor lever inte som vi gör här i väst. Jag har inga exakta siffror, inga siffror alls egentligen, men om vi säger att jag kör med en halv-kvalificerad gissning och tippar på att mindre än hälften av jordens befolkning bor i västvärlden så har vi nåt att utgå ifrån.

Så... det är alltså mindre än hälften av jordens alla männsikor som lever så flådigt som vi. Det är därför jordens resurser räcker till vårt lyxliv. Men vad händer då när alla andra, de som lever utanför, u-länderna, kineserna etc, också vill ha samma välstånd som vi? Räcker våra tillgångar till då? När jag gör ett enkelt ekologiskt fotavtrycks-test, så kommer jag upp i det hisnande svaret att om alla levde som jag, skulle vi behöva 3,3 planeter för att få resurserna att räcka till!

Nu är ju allting relativt, t.ex. så fick jag räkna med att vi värmer vårt hus med olja + att vi köpt massa nya möbler och verktyg, eftersom vi just köpt hus. Dethär är ju värden/siffror som kommer att sjunka drastiskt under dethär året, eftersom vi inte behöver köpa mer möbler och verktyg samt att vi ska byta ut oljepannan mot bergsvärmepump etc. Samtidigt är det ju en massa olika faktorer som man inte tar med i beräkningarna i sånahär enkla test, t.ex. kunde vi ju ha köpt alla våra möbler på loppis, och nåt sånt alternativ fanns inte att välja. Det är ju alltså rätt osäkra svar man får, men än en gång, så ger det ju åtminstone en fingervisning...

Så om alla som lever sämre än vi skulle höja sin levnadsstandard till vår nivå, då skulle vi helt enkelt få putta ut ca 2/3 av befolkningen i rymden!

"Hej svejs! Ha det kul på Mars, skicka ett vykort när du kommer fram!"

Hmm..?!

Men ärligt talat. Resurserna räcker inte till.

Alla som läst nån form av biologikurs har säkert stött på exempel liknande det med rävar och sorkar, sorkår och populationskurvor etc.

Ska försöka dra det lite kort här.

Säg att vi har ett område där det lever sorkar och rävar. Sorkarna äter... vad det nu är sorkar äter, och rävarna äter sorkar. Det finns massa mat åt sorkarna, som lever och frodas, vilket gör att det finns massa mat åt rävarna med. Så när rävarna äter sorkarna hålls populationsmängden på en rätt jämn nivå.

Ponera då att alla rävar går och blir påkörda/kidnappade av aliens/dör i en sjukdom. Då har sorkarna inga naturliga fiender längre och populationsmängden kommer att explodera. Alla förutsättningar finns ju där då. Det blir fler och fler sorkar och alla är feta och glada.

Sen blir dom lite för många... det fanns ingen som lärde dom nåt om avhållsamhet, inget RFSU som delade ut kondomer etc. Så nu sitter de där, de tidigare så feta och glada sorkarna, med hundrafemtielvatusen barn och barnbarn men maten är slut. De åt för mycket! De *hmm hmm* för mycket. Så nu tog maten och utrymmet slut.

Vad händer då?

Jo, dom svälter ihjäl, de stackars dumma små sorkarna. (Eller flyttar till Mars)

Tyvärr är inte vi så mycket annorlunda än sorkar. Man får tro vad man vill om människans överlägsenhet gentemot djuren etc. Men vi fungerar alla likadant, i grund och botten. Vi har samma basala behov, vi måste få vatten och mat. Finns inte det så dör vi.

Ja.... vad händer då när vi blir för många och äter för mycket?

Jo, endera får vi lov att faktiskt flytta till Mars, eller så måste vi se till att vi helt enkelt inte blir för många. Då hjälper inga argument om männsikovärden och sånt längre. Tyvärr.

För vilka naturliga fiender har vi? Vilka andra saker, än vi själva, finns det som håller vår population på en passlig nivå?

Inget!

När har ni t.ex. senast hört talas om att granntanten blev uppäten av en varg?

Att folk dör i sjukdomar händer ju, förvisso. Men inte i en naturlig utsträckning, om man säger så.

Nå, vart vill jag komma då?

Tycker jag att vi borde ha tigrar i skogen som äter upp hurttiga kvällsjoggare? Tycker jag att vi borde dö i aids hela bunten?

Nä, det gör jag väl inte.

Men på nåt sätt borde vi ju se till att vi inte överkonsumerar och använder upp våra resurser.

Jag påstår inte att vi just nu står inför en stor katastrof, men i den takt vi ynglar av oss och konsumerar så är det nog inte så långt in i framtiden man kan tro.

Och är det verkligen en sådan framtid vi vill ge våra barn?

Vill vi skaffa så många barn att de senare måste slåss sinsemellan om maten (för att dra till med lite liknelser i sann profetisk anda).

Man talar om männsikovärde, men vilket slags värde sätter du på en männsika du föder till en sådan framtid?

Okej, just nu klarar vi oss rätt fint. Mina syskonbarn behöver inte slåss kring matbordet (om dom inte gör det för att det är kul förstås). Men det var ju för att hälften av oss inte har det så bra.

Ska vi då förbjuda alla som har det sämre från att få det lika bra som oss?

Ska vi sitta som några små, feta gödgrisar och leva gott, samtidigt som de aldrig ska ges en chans till att få det bättre?

Hur rättvist är det? Vilket männsikovärde talar vi om då?

Problemet hade ju varit enkelt löst genom att sänka levnadsstandarden här i väst. Men vem kommer att gå med på det? Och framför allt, vem kommer att ta det initiativet?

Ska man då från regeringsnivå komma och säga hur mycket el du får använda? Bestämma att du inte får äta importerad mat? Säga att du aldrig mer kommer att få åka på semester utomlands?

Är inte det ett lika stort intrång, om inte större, som att säga att man helst inte bör skaffa mer än två barn?

Eller kommer DU att frivilligt ge upp din choklad, din stora villa, din bil, din utlandssemester..?

Man kan prata om att handla återanvänt, köpa grön el, inte åka mycket på utlandssemester. I det tidigare nämnda blogginlägget så menade man att familjer med många barn nog lever mer sprasamt ändå, så det går ut på ett.

Tvåbarnsfamiljer kanske åker oftare på utlandssemester, köper mer nya kläder, handlar mindre begagnat etc.

Det kanske kan stämma. Men jag har ändå väldigt svårt att tro att flerbarnsfamiljer i slutändan ändå inte konsumerar mera än familjer med bara ett eller två barn. Flera människor = större konsumtion. Man behöver ju t.ex. mer mat när man är fler, eller hur? Dessutom är det kanske också, tyvärr, så att större familjer som måste leva mer sparsamt oftare handlar lågprisprodukter som till största delen är importvaror. Har stora familjer råd att handla närproducerad grönsaker, istället för billiga tomater importerade från Spanien? Har de i samma utsträckning råd att handla ekologiskt? Och åker verkligen alla tvåbarnsfamiljer till Mallorca varje år (jag har aldrig varit på Mallorca)? Allt sånt gör också stor skillnad.

I skolan hade vi en gång en diskussion om mänskliga rättigheter. Det kom upp att det är en mänsklig rättighet att få skaffa barn. Men då förstår jag inte hur det inte kan vara en mänsklig skyldighet att inte skaffa för många barn! Både för oss i i-länderna och för de i u-länderna.

Har du inte råd att ge mat åt de barn du redan har, då ska du inte skaffa flera! Om vi redan konsumerar mer än vi egentligen borde, då ska vi inte klämma fram ännu mer storkonsumenter.

Jag tror inte att det finns en mirakellösning på problemet.

Man måste ge sig på det från flera håll. Göra lite kulturrevolt och lära våra barn att inte konsumera så mycket. Få fram mer energisnåla teknologier. Hitta alternativa energikällor. Inte bli för många.

Nästan alla miljöproblem bottnar i att vi är för mycket. Det finns många exempel. Vi dödar för många djur, för mat, för att de hotar oss då vi kommit in på deras områden etc. Vi släpper ut för mycket koldioxid. Vi överexploaterar jorden, hugger ner regnskog för att ge plats till odlings- och betesmarker.

Den allra enklaste lösningen på dethär problemet är väl helt enkelt att se till att vi då inte blir för många.

Det får var som det vill med klimathot, växthuseffekt och vad som helst. Man får ta det på allvar eller tro att det är en bluff. Problemen kvarstår ändå.

Jag tycker inte att det är en så drastiskt åtgärd att be folk att inte skaffa mer än två barn.

De flesta kanske ändå inte vill ha mer än två barn heller.

Sen tycker jag ju inte att folk med större familjer ska ha dåligt samvete för det, jag kommer själv från en familj med många barn.

Men ändå tycker jag inte att befolkningsmängden ska öka mer. Tvärtemot så tror jag att det vore väldigt bra om den sjönk lite. Och jag kan inte förstå hur man ka argumentera mot det.

Kommer inte själv att skaffa er än två barn, när den dagen kommer.

***

Eftersom dethär inte är en doktorsvhandling utan bara ett blogginlägg bland miljarder andra, här ute i sajberspejs, så tänker inte jag kolla upp fakta destu mer. Så ni får ta allt med en nypa salt förstås, ändå tror jag att jag har en viktig poäng och att det finns tillräckligt med sanning i mina påståenden för att göra dom intressanta.

Samtidigt ber jag om ursäkt ifall inlägget kanske är lite svamligt. Men det är ändå bara ett blogginlägg. Hade det varit t.ex. en skoluppsats hade det fått sig en genomläsning till, men nu får det vara bra som det är ;)

***

Ge gärna era åsikter och synpunkter på saken!!!!!

Vad är ditt ekologiska fotavtryck?

Vann ska ja rist korse? + Jag kom ihåg det jag glömde

Jaaaa.... Vann ska ja rist korse, som vi säger här.

Kan ni tro vilken otrooolig turdag jag har idag? Jag har vunnit en tävling till! Måste nog gå lämna in en lottokupong nu också ;)

Titta, titta, tittaaaaaaaa..... (märker ni att jag sjunger??)
Klicka här, se vad jag vann!!!
Och extra kul är det ju att det dessutom är en eko-produkt (eller ska vi säga MMB, som vi nyligen lärt oss??). Och snyggt dessutom! Vad ska jag göra med dom då... kanske korgen passar bra att ta till skären (sommarstugan), så kan man bära ved i den.... Eller månne den skulle passa i mitt blivande hobby-/syrum? Nå, det får vi se sen. Måste nog lägga ut bilder sen på grejset när jag får dom, så kan jag reta er andra som inte vann nåt *he he*

***

På tal om eko/MMB så har jag faktiskt varit rätt duktig i helgen. Var med lillasyster till stan. Vi gick in till stans enda eko-affär (åtminstone den enda jag vet av) och snokade lite.
Har länge funderat på att testa tvättnötter och efter lite letande hittade vi såna där (förstås på det mest uppenbara stället som vi totalt missade en tre-fyra gånger innan vi hittade dom). Handlade ett paket och har tvättat två-tre maskiner med såna nötter nu. Funkar bra och tvätten blir ren!

Skulle man kanske pröva att plantera en sån liten nöt, tänk vad bra om man hade ett tvätt-träd på gården, så när tvättmedlet tar slut får man bara gå ut och plocka lite mer :)
Domdär tvättnöts-träden lär växa i Himalaya, så kanske klimatet här är rätt passligt..?

Sen gick vi på loppis. Hittade en jättefin ljusrosa emaljkastrull som jag absolut måste ha! Köpte också en fin plåtask i svart med gammaldags motiv på, att ha sytråd i, och en turkos ugnsform. Det är MMB det, att köpa andras gamla skräp istället för nyproducerat *he he*
För mig var det ju inte skräp förstås, utan en riktig skatt. Kanske lägger in bilder sen, om jag orkar och om nån är intresserad, ropa HEPP! isåfall (men ropa hårt, så jag hör, eller så skriver ni det i en kommentar).

***

Men... måste lägga in en helt sporadisk parentes här. Det ringde just i min telefon, det var en privat nummer så med tanke på tidigare händelser var man väl lite fundersam på vem som ringde. Men eftersom min lillebror tenderar att ringa med privat nummer så svarade jag ändå, det kan ju ha varit han.
Nå, gissa två gånger, det var naturligtvis nån slags telefonförsäljare som började rabbla upp en massa saker på finska. Presenterade sig och sa varifrån han ringde samt frågade om han ringde opassligt eller om jag har tid några minuter. Eftersom jag verkligen inte vill köpa nåt strunt så svarade jag (på svenska...)

"Nja.... jag sitter på jobbet just nu, så jag har inte riktigt tid." Jag lät väldigt snäll, märkväl.
Det går ungefär två sekunder, sen sätter han luren i örat på mig! Vilken oförskämdhet, men verkligen inget ovanligt. Dumma försäljare. Kommer VERKLIGEN inte att handla nåt från deras bolag i framtiden heller! De artiga försäljarna brukar åtminstone (på finska eller knagglig svenska) fråga om det är OK att en svenskspråkig försäljare ringer upp senare.

Dumma gubbe! *morr*

Om det inte hade varit privat/hemlig nummer hade jag ringt upp och frågat dom, på finska, varför dom är så helvetes oförskämda!

***

Slut på parentesen. Men jag tror ovanstående ämne var slutdiskuterat i alla fall. Så jag fortsätter på nästa:

Ärendet gällde den saken jag tänk skriva om tidigare, men glömde bort. Det var så att när jag slutade jobbet igår och gick ut genom dörrarna påväg mot bilen såg jag en jättesnygg karl ("man" känns lite dumt att säga, och jag tänker verkligen inte säga "kille", det är inte finlandssvenskt!). Nåja... det var så att när jag just steg ut genom dörrarna så tittade jag rakt fram och såg snyggingen några meter rätt framför mig. "Wow" var första tanken, men helt automatiskt så svängde jag blicken ner mot marken, tittar oftast ner i marken när jag går nånstans (tur att jag inte brukar krocka!). Det var ju iaf väldigt dumt! För om jag då ville titta på snyggingen en gång till så skulle det ju ha varit väldigt uppenbart att jag tittade på just honom. Vad hade han tänkt då om jag gått där och glott?

Dum som jag var så kom jag på en bråkdels sekund för sent att jag egentligen inte bryr mig ifall han märkt att jag tittade på honom! Vad hade det gjort? Jag lär knappast se honom igen, jag har redan en pojkvän (HE-Man, som ju också är väldigt snygg, BTW!) och varför ska man skämmas om man vill titta på nåt fint?
Men i det skedet hade jag redan kommit så långt ifrån honom att jag hade behövt svänga mig om helt och hållet för att kunna se honom igen och det hade varit lite väl uppenbart. Försökte nog faktiskt kika efter honom när jag väl kommit ut på trottoaren, men då var det försent :(

Jo, om nån vill veta hur han såg ut, så var det ungefär som Colin Farrell, men snyggare (är inte sååå förtjust i C.F.). Och så gick han med kryckor... nån som vet vem det är?
Send him my complimentaries isåfall ;)

Klart slut!
(eller "slut", som på engelska, så som jag skriver här om snygga karlar..?)

Hur HE-Mans frisyr blir en miljökatastrof + muffins

HE-Man har tänkt spara sitt hår långt.

Behöver jag egentligen säga mer?

Ja... beror väl lite på. Som jag redan tidigare har funderat så kanske det bara är en-ett par återkommande läsare här, det vill säga en syster + en kompis. Till syster + kompis behöver jag nog inte säga nåt mer. Men... på sista tiden har jag ju fått rätt mycket kommentarer, så eftersom det kanske förekommer besök av något mer okända personer så är det kanske bäst att jag spinner vidare på ämnet...

HE-Man vill ha hårdrocksfrisyr. Han har en dröm om att ha en frisyr värdig mäktiga män såsom Axl Rose, James Hetfield etc. Märkväl att nu pratar vi om mäktiga män i sin bästa ålder, det vill säga för sisådär 15 år sen, när riktiga hårdrockare fortfarande hade långt hår.

Okej, HE-Man är väl mer inne för metal-musik än hårdrock, liksom jag själv, men även inom den genrén så ska man ha flygande hår som passar väl till headbanging i moshpiten.

Tack vare tidigare publicerade test (rulla ner till slutet av inlägget) så borde jag inte ha några tant-besökare kvar, därför ger jag inga vidare förklaringar på dom svåra ligist-uttrycken. Men jag länkar till wikipedia för de ev. lantliga-läsare jag har, som kanske inte riktigt hänger med i mina facktermer nu...

... Japp, nu har jag länkat!

HE-Mans pappa, som är en "cool kille" i 55-års åldern med hockeyfrilla, ölmage och biker-mustach, har ju tydligt satt exempel på hur en riktig man ska frisera lurvet. Dock tror jag inte att HE-Man kommer att odla hockeyfrilla (över min döda kropp!) och nån mustach lär det inte bli, om han då inte kör stilen "fjortis-fjun".

Hursomhelst... tror att HE-Man kunde passa rätt bra i långt hår. Det som jag dock INTE tror är att han kommer se vidare snygg ut i "Nick Carter-frisyr". Ni vet... den som alla hade i början på 90-talet.

Nä fy fan...

Hans hår börjar var en par centimeter långt. Eftersom HE-Mans hår är rätt lockigt så har det redan börjat fnurra iväg lite. Man ser inga lockar, men han har ett rätt mysko vågmönster på knoppen. Ser lite allmänt nyvaknat ut, på ett inte-super-sexigt-utan-väldigt-vanligt sätt.

Inom max 3 veckor kommer det att var länger än jag någonsin sett det förr. Jag fasar för den dagen. Han kommer inte att se klok ut. En massa lockigt lurv på huvudet. *ryser* Det värsta är att HE-Man tycker att brats-slick-frisyr är coolt. Inte på brats då, men på farliga män, som mördare, våldsamma pokerspelare och allmänna gangsters. Jag tycker bara det ser bratsigt och flottigt ut.

Den dagen HE-Man kör brats-slick kommer jag inte att visa mig utanför dörren tillsammans med honom. Inte förrän hans hår är så långt att han kan ha det i en hästsvans. I och med detta kan jag därför också hoppa över Nick Carter-fasen och diverse andra fasansväckande frisyrer.

Jag tycker att HE-Man inte borde få spara sitt hår långt. Det är en stor miljökatastrof, mätt i små mått (allt är ju relativt). Vanligtvis samåker vi till jobbet, men eftersom jag inte kan visa mig utanför dörren tillsammans med HE-Man under en period på ca 1½ år så kommer ju samåkningen inte att lyckas. Tänk hur mycket mer bensin vi kommer att konsumera! Hemskt!

Någon borde stoppa HE-Mans fåfänga försök till frimodiga frisyrer!

Kanske jag i sann ninja-stil ska ta mig en nattsmygare, välbeväpnad med nyputsad rakapparat och skarvsladd?

Nä, jag får hoppas att hans frisyr-funderingar inte är allvarliga och att han bara lämnar håret oklippt för att retas med mig. Annars behöver jag nog säkert inte vänta längre än max 3 månader innan han rakar sig flintig igen, för jag tror nämligen inte att han kommer att ha nåt vidare tålamod med hår som hänger i ögonen och ser lockigt och dumt ut (när han hade tuppkam övervägde han allvarligt att köpa en platt-tång för att få bukt på håret..!).

Det värsta är ju då förståss att jag (OCH miljön!) har fått lida helt i onödan i flera månader.

Nå, vi får se hur det går...

***

Jag var (alldeles för) snäll och bakade muffins till HE-Mans pilk-utflykter i fredagst. Såhär fiiiiint var det i köket då:

Sen lägger jag upp en till bild, speciellt och alldeles enkom till Syster nr 3. Visst är det fina muffins? Väldigt effektfullt upplagda på tjusigt fat! (Min lillasyster hade div. utläggningar över folks sätt att visa upp sina bakverk (och kokosbollar) på bloggarna...).

Loppis, tidsfördriv och lite annat

Känner mig väldigt miljömedveten för tillfället. Är inne i en sån fas nu när jag vill vara så mini-miljöbelastande som möjligt. Och på tal om miljö, nu ska jag lära er (alla tre, typ..?) nånting.

Det finns inget sånt som är miljövänligt, så är det bara. Inga produkter som du köper kan vara bra för miljön på nåt sätt (okej, det skulle väl vara en sak som du köper enbart för att bättra på miljön, typ en sak som äter upp freoner el.likn. men om vi ser till vanliga konsumtions-pryttlar).
Det finns ju förstås saker som kan vara inte-fullt-lika-dåliga för miljön som andra grejor kanske är. Men direkt snälla/vänliga mot miljön är dom ju aldrig.

Vill man vara lite mer korrekt (som jag ju förstås måste vara nu, bör väl föregå med gott exempel), så ska man istället tala om saker med mindre miljöbelastning. Ordet "eko" är ju egentligen också lite uttjatat, dessutom kan det ju också vara en förkortning för "ekonomisk", som inte riktigt är samma sak (även om ekonomsik och ekologisk ofta går hand-i-hand).


Och för att spinna vidare på eko-grejen... Hittade denhär tidningen i affären för nån månad sen.
Den heter ECOqueen, här är den egna beskrivningen på tidningen:

"Går det att vara både trendig, glamourös och samtidigt bry sig om miljön? Ja! Nu är nya tidningen ECOqueen här, magasinet för ditt nya sköna gröna liv!"

Dvs. det ska väl i princip vara en "vanlig" tant-blaska, men lite "eko" helt enkelt. Ganska bra koncept egentligen. För jag tror att om man vill att dethär med miljötänkande ska funka, så måste det bli en del av vår vardagskultur och inte bara nåt man gör ibland, för att lätta på samvetet. Folk skulle behöva göra "eko-saker" utan att tänka på det, för att det är så man gör, om ni fattar hur jag menar?

Då är det ju en rätt bra idé att ge ut en vanlig tidning som skriver om kändisar, mode etc. men ur en lite mer grön synvinkel. Tyvärr kan jag inte annat säga än att jag tyckte tidningen var en total FLOPP! Förlåt ECOqueen, initiativet var bra, men resultatet var inte lika super.

Tidningen är dyr och alldeles för eko. Det blir liksom för mycket. Allting heter "eko"-nånting. Man får så mycket eko inmatat i sig att man nästan vill spy! Bara namnet är ju redan lite för mycket! Vill dom göra en bra tidning och nå ut till så många männsikor som möjligt med sitt budskap så skulle dom inte behöva göra den så smal i sitt koncept. Redan namnet på tidningen, ECOqueen, tror jag avskräcker många köpare. Typ "Vad är detdär för nån hippie-tidning!?"

Varför valde dom t.ex. inte nån lite "lugnare" namn, som t.ex. GreenQueen? Det är lite mer intetsägand = bredare = passar fler = du når bättre ut med ditt budskap.
Nä, initiativet var super, men inte tidningen. Hoppas den blir bättre.


Nåja, det var en rätt stor parentes. Men för att återgå till det jag började på med. Jag ska hitta på ett nytt ord. Eller kanske mer en förkortning. Istället för att tala om "miljövänligt" eller "eko" (som jag nu avskyr!), så ska jag börja prata om MMB. Det står för Mindre MiljöBelastande. Det låter helt enkelt lite mer korrekt, trevligare och fräschare än att gång på gång gnälla på om "miljövänlig"och "eko".

BTW, ser nu att mitt blogg-namn är rätt dumt då *he he*, men det får vara som det är. ETT eko är väl OK, bara man inte använder det överallt och tjatar ut det. Därför får jag börja variera med MMB istället ;)

***

Byter samtalsämne...

Det finns en sak som jag velat ha en längre tid. Tjaa.... egentligen vill jag väl ha den, men jag vet att det inte skulle funka hemma hos oss p.g.a. små tyranner... så jag tänkte köpa en till svärmor i julklapp, men jag hittade ingen som var bra nånstans! Inte ens när vi var till Dublin en helg i höstas så hittade jag nån fin. Men nu har jag kommit på hur jag kan göra en själv *he he*

Vad jag ska göra med den när den ev. blir klar så vet jag inte. Men jag tror jag ska försöka göra en bara för att det är kul. Lägger upp bild sen, IFALL jag ÖHT får det gjort. Ska dock börja med ett loppis-besök idag, tror jag. Mitt uppdrag: slakta en barbie!!!!!!!

Andra saker jag tänkt sysselsätta mig med är att delta i en disktrase-swap på sysidan (ett av mina favorit-tillhåll). I en swap så gör alla deltagare ett (eller flera) exemplar av en viss bestämd grej, t.ex. lapptekniks-block, tygkassar el. dyl. Sen samlas alla grejor ihop och man byter sinsemellan, dvs. man får en lite överaskningspresent på posten. Ungefär som "hemliga julklappen" på julfester, typ...
Disktrasan ska virkas eller stickas i bomullsgarn. Roligt att göra och bra när man kan tvätta dom och använda hur många gånger som helst, vilket är väldigt MMB ;) Så för att vara lite mer MMB tänkte jag göra mina i Eco Baby Bomull. Ett garn som är gjort av ekologiskt odlad bomull. Det är very MMB :D

För övrigt vill jag ha en ny bil, en liten en som har liten bilskatt och drar lite bensin. T.ex. en Toyota Aygo. Nån som vill ge en till mig???

Första inlägget

Hej hej till er allihopa som inte läser min blogg!!

Måste väl börja det första inlägget så, eftersom jag kan anta att jag inte har några läsare :)
Så istället är det väl bäst att jag börjar det såhär istället;

Hej hej till mig själv!


***


Hej på dig själv får jag väl svara då :)


För att återgå till dagordning *hmm*

Mitt första inlägg på min första blogg. Hade lovat mig själv att aldrig börja blogga eftersom det var så ybertrendigt (hur får man in u med prickar på???) så det blev uttjatat. Alla har blogg. Folk blir kända för att dom bloggar. Själva ordet blogg är FULT. Blogg är TÖNTIGT!

(Men okej, jag har en blogg nu, men jag är iallafall inte med på FACEBOOK *urk*)

Men... jag behöver väl inte ha en typ Linda Rosing-jag vill bli bekräftad jättemycket-tönt-blogg heller... (alltså, vem 17 bryr sig om hon gått å klippt håret t.ex. (fast å andra sidan, vem fan bryr sig ifall JAG klippt håret???))

Så... här är min blogg.

Den kommer att innehålla allt och ingenting (väldigt uttömmande beskrivning va?). Nja... om jag måste specificera mig själv lite mer så kanske den kommer att innehålla bilder på vårt renoveringsobjekt (huset), bilder på och klagomål om div. hushållstyranner (hund, katter), bilder på vår skäre (sommarstuga på "fin" svenska) samt bilder på saker jag sytt, stickat eller virkat. Förutom bilder så kanske det blir lite allmänna funderingar också, mycket EKO förståss... (nån som sett namnet kanse?). Är en eko-wannabe som gör mitt bästa.

Hursomhelst, vill inte lägga mig själv i ett fack såhär i början med att säga att det är en inredningsblogg, en handarbetsblogg eller bara en vanligt (trist?) vardagsblogg. Det blir vad det blir...
Känner jag mig själv rätt så blir det ingenting *he he*

Ja.... kanske man måste ta en allmän presentation då också, såhär i första inlägget? Öppna mina armar för cyberrymden och berätta vem jag är *ååååh* (pretto)

Men, eftersom jag genom min utbildning har lärt mig att vara rationell och hålla ordning och reda på saker, så är det väl bäst att jag tar den allmänna presentationen i lite mer ordnade former.


***

Fröken Ekos presentation:

Finlandssvensk av årgång 83 som bor med sambo i en gammal, röd stuga på landet. Stugan är inhandlad våren -08 och i stort renoveringsbehov. Hälften av arbetet återstår ännu. Eftersom jag är en utbildad miljötönt försöker vi renovera "miljörätt".

I familjen ingår, förutom mansgrisen, också två katter och en hund av modell "korv". Tidigare fanns också två små möss, men dom är ute på foder för tillfället. De ska få flytta hem när vi renoverat lite mer. Förutom ovan nämnda djur är jag också intresserad av hästar, ja... kanske djur i största allmänhet. Skulle gärna ha en liten häst och några höns på gården också.

I mina hobbyn ingår läsning (fantasy-tönt), glo på tv och film samt handarbete. Tycker mycket om att handarbet och brukar bli lite överproduktiv mellan varven med slutresultat att jag försöker kränga ut grejorna till intet onta anande medmänniskor på diverse tillställningar. Eftersom jag är en eko-tönt så försöker jag vara så miljömedveten som möjligt i mitt handarbete och använder mig gärna av återanvänt material.

Sommartid tillbringas mycket av tiden på skären där jag helst gör ingenting. BRukar bunkra upp i solstolen med Pepsi, chips och lösgodis samt en bra bok. Får ofta sällskap av en dåsig liten hund-korv.


Varför starta blogg?

Orsak nr 1.
Enkelt, läser ofta min systers blogg Rödluvans Vita Vardag och ser att hon allt som oftast deltar i massa roliga bloggtävlingar. I de flesta bloggtävlingar så måste man ha en egen blogg för att få delta. Jag vill ju också vinna fina saker!!!!
Därför startar jag blogg

Orsak nr 2.
Jag har tråkigt!

Orsak nr 3.
Ovannämnda handarbetsintresse... Här kan jag visa mina "fina" skapelser, så att alla kan beundra dom och säga snälla saker om dom. Sen när jag själv tröttnat på det/gjort för mycket stuff så kan jag försöka kränga det till ER! *muahaahaaa* (Där har jag dock inga stora förhoppningar)


Mål:

Att få typ... 1000 besökare under det närmaste halvåret. Om jag inte får det så slutar jag! (då är det ju liksom ingen vits isåfall...)


Klart slut för idag!

Lämna gärna en kommentar!