...och så lite bilar till + passive aggressive notes

Ja, det har varit några väldigt biliga veckor dethär.

Förutom att ha gjort sig av med en och skaffat två nya så har jag ett gammalt bilvrak att göra mig av med också.
Min första bil, en skruttig liten Mazda från -86, blev sådär väldigt trevligt stulen en sommarnatt för två år sen. Såklart hade jag ju ingen stöldförsäkring på den heller, eftersom försäkringen hade kostat mer än själva bilen. Men inte var det ju kul att bli av med den för det inte!

Poliserna ringde nån vecka senare och sa att nån trevlig svampplockare (eller nåt) meddelat åt dom att min stackars, lilla skruttbil stod på en skogsväg i mörkaste urskogen. Åkte dit för att titta på den och tyckte så synd om stackarn! De hade tagit allt! Min dåliga billighetsstereo, reservringen, den plastiga spoilern på bakluckan, vindrutstorkarmotorn (!), mina äckliga gamla skor, en svettig och hålig t-tröja och diverse annat skräp som låg i bilen (usch vad jag blir arg när jag tänker på det!). Sen hade de, vänligt nog, tömt en pulversläckare i bilen för att eliminera alla eventuella fingeravtryck. Skitstövlar!

Hoppas de ruttnar i helvetet!

Nå, det blev ju till att hämta bilen från skogen då, men vad skulle amn göra av den? Tjuvarna hade ju t.o.m. snott registreringsskyltarna! Och vad skulle jag göra med den gamla bilen, barskalad, nedsmutsad och utan plåtar. Dumma tjuvar som stjäl såna bilar, fattar dom inte att det bara är ytterst fattigt folk, typ en studernade som jag var då, som kör omkring med sånt skrot. Kunde dom inte stjäla en dyr bil där ägaren hade försäkring och fick köpa nya grejor??
Nå, HE-Man hämtade bort bilen från skogen och lämnade den på sina försäldrars gård. Där har den nu stått och rostat i två år.
Men igår fick jg äntligen ändan ur vagnen och ringde en skrotnisse. Så nu ska skruttbilen äntligen få en värdig begravning.

Ja... sen var det ju den fina passive aggressive note:n som jag hittade på skrivbordet igår morse också... Storyn om den blir samtidigt lite utav dagens i-landsproblem.
Det var så att min städerska (ja, inte nån privat då, utan städerskan på jobbet) hade lämnat en lapp med en förfrågan angående min samling tomflaskor på skrivbordet. Det är ju bara tre små glasflaskor och två ½-liters plastflaskor, knappast en stor samling. Men delar av den har ju nog stått där ett tag.
Nå, hursomhelst så undrade städerskan vad som "menas" med min samling (vadå menas? måste allt ha ett syfte???). Sen informerade hon mig om att ifall jag kastar bort dom så kan hon nog sortera dom rätt sen (har ju bara en skräpkorg och papper och glas blandar man inte!).

Ja... dels har jag ju aldrig kastat dom för jag vill ha panten. Nämnas bör ju faktiskt att samlingen är något cirkulernade också, det är inte alltid SAMMA flaskor. Ibland pantar jag dom, men sen kommer det fler...
Men sen tycker jag ju också att det inte är städerskans jobb att vara soptunnedykare och leta igenom innehållet i min skräpkorg på saker som bör sorteras bort. Så av hänsyn till städerskan har jag ju inte kastat dom i roskisen (=skräpisen) då.

Så nu är saken alltså den, var städerskans lilla lapp ett meddelande om att jag:

1. gärna får ge henne extrajobb som putugrävare (dvs. finlandssvenska för soptunnedykare)
2. är en lat slusk som förväntar mig att hon också ska reda upp på mitt skrivbord och flaskorna står där som en tyst statement på att hon är en dålig städerska, varför hon då blir arg på mig
3. är en stökig jävel som verkligen borde se till att reda upp mitt skrivbord själv

Kan ju villigt erkänna att mitt skrivbord ser ut som ett bombnedslag. Men det är ju min ensak det.
Blir faktiskt lite irriterad över att städerskan lämnar fula, små lappar om sakerna jag har på mitt skrivbord. Jag förväntar mig inte att hon ska plocka in pennorna i pennburken, föra bort mina smutsiga tekoppar och panta mina flaskor. Städerskor ska damma och torka golvet.
Ta inte på dig extra-arbete kvinna!

Tänker sätta en "Låt stå"-lapp på flaskorna, tror jag. Jag pantar dom när jag kommer mig för...